Denna eviga stress!
Jag har ju flyttat i helgen... och förra veckan gick Karl-Johan (dietisten jag vikarierar för) på föräldraledighet för tre veckor. Det betyder att mitt patientantal gick från ca 70 tillbaka upp till 140. Jag hade glömt vilken stress det innebar. Det var kanske mest dålig timing egentligen. I och med att Mr R åkte förra helgen, sen stressvecka på jobbet, flytt nu i helgen och så tillbaka till stressjobbet.
Nu är jag stressad över resan till Bangladesh. Allt som jag måste fixa inför den. Apoteket, nätshopping, uppackning, nedpackning, väskköp, kakbakning, presentköp osv osv. Och resan är om mindre än två veckor.
Jag har ryckningar i mitt högra öga. Yay! Min kropp visar signaler på extrem stress. Yay! Det gör mig mer stressad... eftersom jag inte riktigt kan påverka arbetsbördan. Antar att jag kan påverka hur jag tacklar den dock. Men jag måste få lugna ner saker hemma först. Sen tror jag att det hela kommer att bli bättre.
